|
Inga argument kan framföras
som stöd för att Paulus skulle vara grundare till kristendomen.
Jesus är kristendomens
religionsstiftare. Jesus undervisade lärjungarna om Guds rike och gav
dem efter sin uppståndelse från de döda befallningen att de skulle
gå ut i hela världen och predika evangelium för allt skapat.
Då
trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Jag har fått all
makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till
lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och
lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er
alla dagar intill tidens slut." Matteus 28:18-20
Jesus blev upptagen till
himlen och lärjungarna blev döpta i helig Ande som Jesus hade lovat
dem. Omkring tretusen blev frälsta på pingstdagen då den helige Ande
utgöts.
Med stor kraft och
frimodighet frambar lärjungarna vittnesbördet om Jesu uppståndelse
från de döda. De predikade överallt och Herren verkade tillsammans
med dem och bekräftade ordet genom de tecken som följde det (Mark
16:19,20).
Församlingen växte till
genom den helige Andes tröst och förmaning. (Apg.9:31) Varje dag blev
människor kristna och vittnesbördet om Jesu uppståndelse från de
döda spred sig i hela Judeen, Galileen och Samarien.
Under tiden försökte
Paulus som ännu inte blivit omvänd att utplåna församlingen. Han
lät fängsla män och kvinnor som kommit till tro på Jesus.
Men Jesus själv visade sig
för Paulus. Gud kallade Paulus till ett nytt liv. Paulus blev omvänd,
han fick sina ögon öppnade och han blev en hängiven kristen. (Läs om
Paulus omvändelse i Apostlagärningarna kap. 9.)
Paulus predikade för
hedningarna och grundade många församlingar på sina missionsresor i
Mindre Asien (nuvarande Turkiet), Grekland och Italien.
Medan Paulus och Barnabas
var i Antiochia, kom några män från Judeen och började undervisa de
troende. De sa att om man inte följde den gamla judiska
omskärelseseden, så kan man inte bli frälst.
Några
som hade kommit ner från Judeen började lära bröderna att de inte
kunde bli frälsta, om de inte lät omskära sig enligt seden från
Mose. När det nu uppstod oenighet och Paulus och Barnabas kom i
allvarlig tvist med dem, beslöt man att dessa två och några andra av
dem skulle fara upp till apostlarna och de äldste i Jerusalem för att
överlägga med dem om denna stridsfråga. Apg 15:1,2
När de kom till Jerusalem,
togs de emot av församlingen och av apostlarna och de äldste, och
Paulus och Barnabas berättade om allt vad Gud hade gjort med dem.
På församlingsmötet i
Jerusalem beslutade apostlarna och de äldste efter en lång
överläggning att hedningarna som kommit till tro inte skulle behöva
omskära sig.
Paulus medverkade till att
kristendomen särskildes från judendomen som en egen religion. Men
detta skeende var ett Guds verk genom Andens ledning. Paulus var en av
Guds medarbetare.
Tusentals hade kommit till
tro på Jesus och blivit frälsta innan Paulus blev frälst.
 Måste
man följa Guds vilja i kristendomen?
Upp
igen
<Föregående
fråga
<<Tillbaka
till alla frågorna
|
