Kan
vi verkligen bara ursäkta oss och säga att Jesus var den enda syndfria….?
Jag vet att vi inte står under
lagen, utan under nåden genom tro på Herren. Genom tro blir vi
rättfärdiga. Jag har sett många frälsta på sista tiden inklusive mig
själv bryta mot Guds lag, oftast dagligen. Du till och med syndar med
tankarna. Alla säger de samma sak såsom det vore en ursäkt,
"Jesus var den enda syndfria, vi kan inte jämföra oss med
honom".
Jag började fundera mer och mer på
om det är fel på oss, vi är frälsta men vi syndar. Och de säger att
Gud förlåter oss så länge vi tror på honom och ber om förlåtelse.
Det har jag själv trott ganska länge fram tills jag snubblade på de ord
i bibeln som detta handlar om, detta fick mig väldigt osäker...
"Vi vet att vi har lärt känna honom,
när vi håller fast vid hans bud.
Den som säger: "Jag känner
honom" och inte håller fast vid hans bud, han är en lögnare och
sanningen finns inte i honom." 1 Johannesbrevet 2:3,4
Denna fråga är
nedkortad.
Det finns inget i Bibeln som rättfärdigar ett
sådant synsätt som att man inte skulle behöva vara så angelägen om
att leva ett helgat liv. Det är en allvarlig brist om man inte
helhjärtat ger sig hän åt Herren för att bli mer helgad och växa i
nåden.
Helgelsen ska vara ett ständigt pågående verk.
Sträva efter frid med
alla och efter helgelse.
Ty utan helgelse kommer ingen att se Herren.
Hebreérbrevet 12:14
I Bibeln är målet mot absolut fullkomlighet alltid
närvarande.
Där finns gott om uttryck liknande: "Må Herren leda
era hjärtan", "Må Herren låta er växa till..", "Min
bön är att er kärlek mer och mer ska överflöda…", Var därför
fasta och orubbliga,,,,arbeta alltid hängivet för Herren", "…om
ni verkligen står fasta och väl grundade i tron…","Var inte
tröga när det gäller nit, var brinnande i anden…."
När man läser dessa och liknande bibelställen
skulle man nästan kunna tro att det är möjligt att uppnå fullkomlighet
i detta livet, om det inte var för den mängd bibelställen som säger oss
att synden fortsätter att finnas i våra liv. Därför är det så
angeläget att vi av hela hjärtat går in för att låta helga oss.
(Vi talar här inte om medveten synd och sådant
som hör det gamla syndalivet till. Herren frälsar oss från sådant och
ger segerkraft så att man som frälst inte faller i sådan synd.
"Han drog mig upp ur
fördärvets grop, ur den djupa dyn. Han ställde mina fötter på en
klippa och gjorde mina steg fasta". Psaltaren 40:3)
Att man är helgad betyder inte bara att
man tar avstånd från det gamla syndalivet och yttre synder utan det
handlar också om en inre rening som ska pågå hela tiden. Vi talar om
synd som finns kvar hos oss på grund av att Herren inte fått forma oss
tillräckligt. När vi kom till tro på Jesus så var det väldigt mycket
som fattades i vår kristna tro. Vi behövde växa och gå framåt i tron.
Detta är något som ska fortsätta hela livet.
Arbeta med fruktan och
bävan på er frälsning. Filipperbrevet 2:12
Det är väldigt tydligt i Bibeln att vårt mål
och vår strävan måste vara mot syndfrihet
(1 Thess 5:23, Fil.1:9-11). Vi ska sikta mot fullkomlig renhet, helighet,
fullkomlighet. När man går in för att försöka vara fullkomlig märker
man hur bristfällig man är. Bara Jesus har levt ett helt syndfritt liv.
Vi är Guds
ofullkomliga barn. Men vi är fullkomligt rena i Guds ögon på grund av
Jesu offerdöd på Golgata och grundar vår frälsning på det verk Jesus
uträttat åt oss.
Vi får inte vid någon tidpunkt tro att vi nått fram till målet redan.
Inte ens Paulus kunde säga det (Fil. 3:12,13).
Inte heller Jakob:
Vi begår alla många fel.
Jakobsbrevet 3:2
Om vi säger att vi
inte har syndat, gör vi honom till en lögnare, och hans ord är inte i
oss.
1 Johannesbrevet 1:10
Bibeln antyder inte att någon skulle kunna ha
nått fram till målet och lever ett syndfritt liv här på jorden. I
stället så säger Skriften, t.ex. Hebr. 12, att vi inte ska tröttna och
tappa modet, att vi ska ta emot Guds fostran, att vi ska
"styrka kraftlösa
händer och svaga knän" och att fullkomligheten ligger längre fram.
I vers 22, 23 görs det ännu tydligare där det står om "andarna
hos de rättfärdiga som nått fullkomningen". Orden antyder att
fullkomligheten bara finns i den kommande världen.
I Bibeln talas det om att den troende skall gå
in för en ständigt pågående reningsprocess.
Och var och en som har
detta hopp till honom renar sig, liksom han är ren. 1 Johannesbrevet 3:3
Och anpassa er inte efter
den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så
att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt
och som behagar honom. Romarbrevet 12:2
Det finns de som varit
"fullkomliga" i jämförelse med andra när det gäller
ett rättfärdigt liv: Noa, Job, Daniel, se Hesekiel 14:20.
Ingen av dem var totalt syndfri, men i jämförelse med andra var de
fläckfria och rättfärdiga.
En sådan rättfärdighet kan också kallas
mognad.
Paulus: ….
tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son,
till ett sådant mått av manlig mognad att vi blir helt uppfyllda av
Kristus. Vi skall då inte längre vara barn som kastas hit och dit av
vågorna och som förs bort av varje vindkast i läran, när människorna
bedriver sitt falska spel och i sin list förleder till villfarelse.
Efesierbrevet 4:13,14
Jesus gav oss budet att vi ska älska varandra.
Under vår jordetid ska vi växa i kärlek till alla människor (1 Thess
3:12). Att förbli i Jesu kärlek är att förbli i Jesus själv.
Den som älskar sin
broder förblir i ljuset, och i honom finns inget som leder till fall. 1
Johannesbrevet 2:10
Jesus:
Ge därför ert inre som gåva, så blir allting rent för er. Lukas 11:41
Stå inte i skuld till
någon utom i kärlek till varandra. Ty den som älskar sin nästa har
uppfyllt lagen. Romarbrevet 13:8
Det är väldigt farligt att tro att man skulle
ha uppnått målet. För den som påstår detta kommer många faror som
högmod, hyckleri, andlig blindhet. Det kan också bli så att någon tror
sig ha uppnått fullkomlighet genom att resonera så här: "Jag vet
att jag just har syndat, så jag känner mig hopplös". Så sa inte
Paulus. Han sa att han var den störste av alla syndare (1 Tim.1:15) men
han jagade ständigt mot målet (Fil. 3:13-15). Han kände igen den inre
striden mot köttet, se Galaterbrevet 5:16-26.
Helgelse är något att sträva efter. Hur
blir vi då helgade? Helgelsen är främst ett Guds verk, allt kommer
från honom. Det är inget man kan åstadkomma själv. Det är genom att
söka Jesus av hela hjärtat och SE PÅ JESUS som vi helgas och
förnyas i vår ande. Det finns mycket att säga om detta. Men det var ju
inte det din fråga handlade om!
Lyssna på
predikan (mp3):
»Vem
är en helig man eller kvinna? Vad kan vi
lära av Stefanus martyrskap?
Läs mer:
»Vad
är helgelse? Blir man helgad direkt när man är kristen?
»Har
vi ingen syndig natur kvar efter pånyttfödelsen?
Hur
blir det i himlen om man är omgift och alla ses igen?
Upp
igen
<Föregående
fråga
<<Tillbaka
till alla frågorna
|