|
|
1 Krönikeboken kapitel 21
Davids folkräkning
1 Men
Satan† trädde upp mot Israel och uppeggade David till att
räkna Israel.
†namnet
betyder motståndare, anklagare.
2 Då
sade David till Joab och till folkets befälhavare: "Gå och räkna
Israel, från Beer-Sheba till Dan, och ge mig besked så att jag får veta
hur många de är."
3 Joab
svarade: "Må Herren föröka sitt folk hundrafalt. Min herre och
konung, är de inte alla min herres tjänare? Varför begär då min herre
sådant? Varför skulle man dra skuld över Israel genom detta?"
4 Men
kungens ord stod fast mot Joab, och Joab gav sig iväg och for omkring i
hela Israel och kom sedan tillbaka till Jerusalem.
5 Joab
meddelade David resultatet av folkräkningen: I Israel fanns tillsammans 1
100 000 män som kunde dra svärd, och i Juda fanns 470 000 män som kunde
dra svärd.
6 Men
Levi och Benjamin hade han inte räknat tillsammans med de andra, ty Joab
fann kungens befallning avskyvärd.
7 Det
som hade skett misshagade Gud och han straffade Israel.
8 Då
sade David till Gud: "Jag har syndat svårt genom det jag har gjort.
Men förlåt nu din tjänares missgärning, för jag har handlat mycket
dåraktigt."
9Och
Herren talade till Davids siare Gad och sade:
10 "Gå
och säg till David: Så säger Herren: Tre ting förelägger jag dig.
Välj ett av dem, som jag skall göra mot dig."
11 Då
gick Gad in till David och sade till honom: "Så säger Herren:
12 Välj
vilket du vill: antingen hungersnöd i tre år eller förödelse i tre
månader genom dina motståndare utan att du kan komma undan dina fienders
svärd, eller Herrens svärd med pest i landet under tre dagar då Herrens
ängel sprider fördärv inom hela Israels område. Bestäm nu vilket svar
jag skall ge honom som har sänt mig."
13 David
svarade Gad: "Jag är i stor vånda. Men låt mig falla i Herrens
hand, för hans barmhärtighet är mycket stor. I människors hand vill
jag inte falla."
14 Herren
sände då pest i Israel, så att 70 000 personer av Israel dog.
15 Gud
sände en ängel mot Jerusalem för att ödelägga det. Men när denne
höll på med ödeläggelsen såg Herren det och ångrade det onda, och
han sade till ängeln, Fördärvaren: "Det är nog, drag tillbaka din
hand." Herrens ängel stod då vid jebusiten Ornans†
tröskplats.
†densamme
som Arauna, 2 Sam 24:16
16 David
lyfte blicken och fick se Herrens ängel stå mellan jorden och himlen med
draget svärd i sin hand, utsträckt över Jerusalem. Då föll han och de
äldste, klädda i säcktyg, ner på sina ansikten.
17 Och
David sade till Gud: "Var det inte jag som befallde att folket skulle
räknas? Det är jag som har syndat och gjort det som är ont. Men dessa,
min hjord, vad har de gjort? Herre, min Gud, låt din hand vända sig mot
mig och min fars hus men inte mot ditt folk, så att det blir
plågat."
18 Herrens
ängel befallde Gad att säga till David att han skulle gå och resa ett
altare åt Herren på jebusiten Ornans tröskplats.
19Och
David gick på grund av det ord som Gad hade talat i Herrens namn.
20 När
Ornan vände sig om, såg han ängeln. Hans fyra söner som var med honom
gömde sig. Ornan höll på att tröska vete
21 när
David kom till honom. Han såg upp och fick då se David och gick ut från
tröskplatsen och föll ner till marken på sitt ansikte för David.
22 David
sade till Ornan: "Ge mig den plats där du tröskar din säd, så att
jag kan bygga ett altare åt Herren där. Ge mig den mot full betalning
så att plågan upphör bland folket."
23 Då
sade Ornan till David: "Tag den, och må min herre konungen göra vad
han finner för gott. Se, jag ger dig boskapen till brännoffer och
tröskvagnarna till ved och vetet till matoffer. Alltsammans ger jag
dig."
24 Men
kung David svarade Ornan: "Nej, jag vill köpa det mot full
betalning. Jag vill inte åt Herren bära fram det som är ditt och offra
brännoffer som jag har fått för intet."
25 David
gav Ornan sexhundra siklar guld i full vikt för platsen.
26 Där
byggde David ett altare åt Herren och offrade brännoffer och
gemenskapsoffer. Han ropade till Herren och han svarade honom med eld
från himlen på brännoffersaltaret.
27 På
Herrens befallning stack ängeln tillbaka sitt svärd i skidan.
28 När
David i den stunden såg att Herren hade bönhört honom på jebusiten
Ornans tröskplats, frambar han där sitt offer.
29 Herrens
tabernakel, som Mose hade låtit göra i öknen, stod tillsammans med
brännoffersaltaret vid den tiden på offerhöjden i Gibeon.
30David
vågade dock inte komma inför Guds ansikte för att söka honom. Så
förfärad var han för Herrens ängels svärd.
Tillbaka
till bibelfrågan om Davids synd
Till
2 Samuelsboken kapitel 24 om Davids folkräkning
|