När Jesus började tala med lärjungarna om att han skulle lida mycket
och bli dödad, började Simon Petrus motsäga Jesus. Jesus tillrättavisade
då Petrus med orden: ”Gå bort ifrån mig, Satan! Du vill få mig på
fall. Vad du tänker är inte Guds tankar utan människotankar”.
Utan att vara
medveten om det själv blev Petrus för ett ögonblick ett redskap när djävulen
ville fresta Jesus att inte fullborda det som var hans främsta uppgift:
Att låta sig dödas på korset och försona världen med Gud.
Man
kan tycka att det är hårda ord Jesus använder mot Petrus när det till
synes var välmening som låg bakom Petrus motsägelser.
Likväl är det detta som kristen tro handlar om: Att man drivs av Guds
Ande och får del av Guds tankar:
De som
lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet,
men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden. Köttets
sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. Köttets sinne är
fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte
heller. De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud. Romarbrevet
8:5-8
Hur
får vi del av det som hör till Anden? Hur får vi uppleva liv och frid?
Efter
att Jesus tillrättavisat Petrus fortsatte Jesus med att säga till lärjungarna:
Om
någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på
sig och följa mig. 25Den
som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för
min skull, han skall vinna det. 26Ty
vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men tar skada
till sin själ? Eller vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ? 27Människosonen
skall komma i sin Faders härlighet med sina änglar, och då skall han löna
var och en efter hans gärningar. Matteus 16:24-27
I
Lukas 17:32-35 kommer Jesus återigen in på detta med att bevara sitt
liv:
32Tänk
på Lots hustru! 33Den
som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv, han
skall bevara det. 34Jag
säger er: Den natten skall två ligga i samma säng. Den ene skall tas
med och den andre skall lämnas kvar. 35Två
kvinnor skall mala tillsammans. Den ena skall tas med och den andra lämnas
kvar.
Jesus
säger att vi skall göra oss redo. Han skall återvända till jorden för
att hämta dem som tillhör honom. Vi har möjligheten nu att ta emot Jesu
erbjudande om frälsning och uppleva verkligt liv. Är vi inte redo kommer vi
att lämnas kvar när han kommer åter.
Samma sak händer om vi hinner avsomna innan Jesus kommer. Vi måste vara
redo att möta Jesus. Hur blir vi redo? Vad kan vi göra för att ärva
Guds rike – och det redan nu och här?
Jesus
ger klara besked:
Den som
inte blir född på nytt kan inte se Guds rike. Johannes 3:3
Vad
är då denna pånyttfödelse som Jesus talar om?
Är pånyttfödelse något diffust som ser olika ut beroende på vilken
kultur vi lever i, vilken tid vi lever i, vilka behov vi har och hurudana
föreställningar vi har? Är det något som varje människa själv formar
som hon vill?
Det
är sådant Jonas Gardell var inne på i sin predikan i Ersta kyrka den 18
mars.
Han
menar att han valt en Gud som inte kräver att syndaren skall omvända sig
och bättra sig. Han påstår att Jesus inte uppmanade syndarna att ångra
sig och bättra sig. Utan att de skulle komma in i paradiset ändå.
Finns
det någon grund för det Gardell predikade – finns en sådan Gud i
Bibeln? Nej!
Egentligen är det väldigt lätt för alla att förstå – till och med
ett barn kan förstå det - att en helig och rättfärdig Gud inte kan
godta synd, orättfärdighet och orenhet. All orättfärdighet är synd.
Gardell
ryckte loss bibelverser som han tolkade bokstavligt.
Han sa att rövaren på korset inte ångrade sig eller bad om förlåtelse
för det onda han gjort, eftersom rövaren bara hade sagt till Jesus: ”Tänk
på mig när du kommer till ditt rike.”
Gardell hade strax innan läst bibelstället där det står att rövaren
tillrättavisade den andre rövaren som skymfade Jesus. Rövaren sa att
deras dom var rättvis, de fick vad de förtjänade. Men att Jesus inte
hade gjort något ont.
Här bekände rövaren sin synd! Men Gardell reagerade inte på vad han själv
läste högt. När vi bekänner våra synder är Gud trofast och
rättfärdig och renar oss från all orättfärdighet. (1 Joh.1:9)
Gardell
tror vidare att Jesus dömde ut fariséerna medan han låter horor och
syndare komma in i paradiset sådana de är, utan att ångra sig och göra
bättring. Gardell sysslar här återigen med bokstavslära där han inte
bryr sig om att försöka förstå vad Jesus menade. Jesus menade ju att
fariseerna inte accepterade eller trodde på honom, därför kunde de inte
bli frälsta. Hororna och syndarna trodde på Jesus. Den som accepterar
Jesus som sin Frälsare blir frälst.
Gardell
uppehöll sig mycket vid de judiska lagarna från Gamla Testamentet. Han
talade om ”hatets Gud” och ”kärlekens Gud”.
Den
som hatar är djävulen. Jesus sa om djävulen att han varit en mördare
från början och han har aldrig stått på sanningens sida, eftersom
sanning inte finns i honom. Jesus säger att djävulen är lögnens fader
och denna världens furste.
I 1917 års översättning fortsätter Jesus: ”I mig finns inget som hör
honom till.” Med andra ord: Gud är ljus och det finns inget mörker i
honom. (1 Joh. 1:5) Gud ÄR kärleken. Gud älskar alla människor. Men
Gud hatar orättfärdigheten inte minst för att den skiljer människan från Gud.
Ljus
och mörker går inte att förena. Den som gör synd är syndens träl. För
att få gemenskap med Gud som är ljus behöver vi omvända oss. Vi som
varit mörkrets barn skall bli ljusets barn.
”Vi
skall älska varandra”, predikade Gardell.
När
vi är i mörkrets välde KAN VI INTE älska. Guds ord säger att innan vi
omvände och bättrade oss var vi slavar under många slags begär och
lustar, vi levde i ondska och avund, vi var avskyvärda och vi hatade
varandra.
Vidare:
Vi var döda på grund av våra överträdelser. (Kol. 2:12)
Vi var oförnuftiga, olydiga och vilsegångna. (Tit 3:3-7)
Vi var okunniga och styrdes av begär. (1 Petr.1:14)
Men orättfärdiga skall inte ärva Guds rike. 1 Kor 6:9-11
Därför vände vi om, vi ångrade oss, bättrade oss och
lever ett helgat liv, eftersom Gud är helig. (1 Petr. 1:15,16)
Han
har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin
älskade Sons rike.
Kolosserbrevet 1:13 |
|
Pånyttfödelse
– frälsning – påverkar människan i djupet av själen. Denna
upplevelse kan de frälsta känna igen på andra som upplevt densamma.
Kristus enar och de frälsta upplever gemenskap med varandra – en
gemenskap som går djupare än allt annat.
Det spelar ingen roll om det är två personer ur helt skilda kulturer och
skilda samhällsklasser som träffas. Kristus enar! Denna upplevelse är
svår att beskriva med ord – den måste upplevas. Men den är konkret.
Antingen är man född på nytt eller så är man det inte.
Är
man inte född på nytt är det svårt att förstå Gud. Då kanske man säger:
”Jag får det inte att gå ihop, det jag läser i Bibeln”.
Men
när vi omvänder oss och blir födda på nytt får vi ljus över Guds
ord. Bibeln blir en levande bok. Plötsligt förstår vi det vi tidigare
inte förstod!
Och
vi känner oss älskade. Även om vi inte är felfria. Men kärleken till
Gud gör att vi vill leva i överlåtelse och bättring. För att inte bli
dömda går vi tillrätta med oss själva. Att tjäna Gud blir för oss en
glädje – det är inget tungt slavok. Gud är ingen tyrann. Han älskar
oss som en far älskar sina barn. Precis som en far hatar det som förstör
barnens liv hatar Gud synden som vill förstöra våra liv.
Också
vi måste hata synden för att kunna segra över den.
Inte bejaka den som Gardell gör.
Många
kristna har inte i sin vildaste fantasi kunnat drömma om att vi skulle få
höra den typ av predikningar som vi fick höra i Ersta kyrka. Slutsatsen
man drar av Jonas Gardells predikan är: Gör inte bättring, omvänd er
inte, ni kommer ändå till paradiset.
Må Gud bevara oss för Gardells
sagor.
Veli
Sergei.
»Upp
igen »Artiklar »Tillbaka
till startsidan
»Tillbaka
till alla frågorna och sökmotorn
|