Herren sänder oss att predika de goda nyheterna om frälsning för hela världen.

Vi ska börja med att läsa i Joh. 10:7-10:

"Då sade Jesus än en gång: "Amen, amen säger jag er: Jag är dörren till fåren.

Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare, men fåren har inte lyssnat till dem.

Jag är dörren. Den som går in genom mig skall bli frälst, och han skall gå in och gå ut och finna bete.

Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd."

Herren säger här något intressant, att Han är dörren. Och Han säger att de som kommit före honom var tjuvar och rövare.

Vid något tillfälle i våra liv har vi hört detta budskap predikas och så accepterade vi det här, eller hur? Och Herren gjorde i sin nåd under och tecken för att uppmärksamma oss på att Han är verklig och att han har makt att frälsa oss.

Ordet säger att Han är dörren och att det inte finns något annat sätt att komma in i Guds rike och få evigt liv, förutom genom Jesus Kristus.

När Jesus säger: "Den som går in genom mig skall bli frälst, och han skall gå in och gå ut och finna bete," vad vill detta säga? Jo, att jag kan gå in och jag kan gå ut.

Betyder det att jag kommer från världen och går in genom dörren - och sedan går tillbaka ut i världen? Nej, det Herren säger är att om vi går in i Guds rike och Han ger oss bete, behöver vi gå ut och föra in någon annan som får lära känna denne underbare Gud. Vi kan leda en annan person till att gå in för att kunna ta emot det här gröna betet som Herren talar om här.

Men det finns ett tillvägagångssätt som gör att den här dörren öppnar sig. Och det är när man i sitt hjärta har accepterat Jesu offer.

Nu ska vi läsa i Jesaja 53. Det handlar om vad profeten skrev cirka 500-600 åt innan Jesus kom till jorden. Vi läser från vers 1:

"Vem trodde vår predikan, för vem var HERRENS arm uppenbarad?

Som en späd planta sköt han upp inför honom, som ett rotskott ur torr jord. Han hade varken skönhet eller majestät. När vi såg honom var hans utseende inte tilldragande.

Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande, lik en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi räknade honom för intet.

Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad.

Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade.

Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade HERREN på honom.

Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Lik ett lamm som förs bort till att slaktas, lik ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun.

Genom våld och dom blev han borttagen. Vem i hans släkte besinnar att när han rycktes bort från de levandes land, blev han plågad på grund av mitt folks överträdelse?

Bland de ogudaktiga fick han sin grav, men hos en rik var han i sin död, ty han hade ingen orätt gjort, och svek fanns inte i hans mun.

Det var HERRENS vilja att slå honom och låta honom lida. När du gör hans liv till ett skuldoffer, får han se avkomlingar och leva länge, och HERRENS vilja skall ha framgång genom honom.

Genom den vedermöda hans själ har utstått får han se och bli tillfreds. Genom sin kunskap förklarar min rättfärdige tjänare de många rättfärdiga, och deras skulder är det han som bär.

Därför skall jag ge honom de många som hans del, och de starka skall han få som byte, eftersom han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland förbrytare, han som bar de mångas synd och trädde in i överträdarnas ställe."

Det här som vi har läst är anledningen till att vi kan gå in i Guds rike.

Det står att Jesus betalade för vår synd. Han tog på sig våra överträdelser.

Han bar vår synd och genom Hans sår blev vi helade.

Jesus är alltså dörren vi ska gå in i genom. Men man kan inte gå in i Guds rike med synd. Det är omöjligt att kunna gå in genom dörren med synden.
Det var just därför han fick betala för våra synder.

Jag känner inte till hur var och en här har kommit till Herren. I många fall var det så att Gud plötsligt gjorde ett under och våra ögon öppnades. Och vi sa: "Oj, här är Guds kraft. Jag stannar här". För en annan kan det vara så att Gud löste ett problem man haft i sitt liv. Gud gör ett verk och så säger vi: "Oj, här är Gud - jag stannar här".

Men att gå in i Guds rike genom Jesus Kristus, det är att göra det på grund av vad han själv har uträttat för oss. Det är inte på grund av miraklet, eller lösningen på problemet som Gud gav.
Miraklet eller lösningen öppnar bara mina ögon för att Gud är verklig.

Jag måste först och främst erkänna att jag har synd, att jag har ondska. Att jag har varit upprorisk mot Gud, att det onda finns i mig. Och lägg noga märke till det här, för allt hänger på detta!

Guds Ord säger att när Herren kommer tillbaka för att hämta sin församling kommer Han att säga till många: "Jag känner er inte". Och detta är oroväckande! För mig är det verkligen oroväckande. Församlingsmedlemmar behöver veta och erkänna saker inför Gud för att kunna komma in i Guds rike.

Och vi behöver veta vad vi ska predika där ute. Vi behöver veta vad vi ska delge åt människor.

När du tog emot Jesus Kristus i ditt hjärta var det för att du trodde på budskapet. Och budskapet är att när du hade synd i ditt liv kunde du inte komma in i Guds rike. Det är omöjligt att gå in i Guds rike med synd. Det är på grund av det som Jesus Kristus blev korsfäst och illa behandlad.

Vi läste i Jesaja:

"Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad.

Han var genomborrad för våra överträdelsers skull...."

Våra överträdelser var orsaken till att Han blev sargad och genomborrad. Vår synd var orsaken till att Han blev korsfäst. Detta måste vi ha klart för oss:

Det var min synd som gjorde att de korsfäste Herren.

Det står att synd inte fanns i hans mun. En rättfärdig betalade priset för orättfärdiga. Om jag inte erkänner detta, om jag inte vet att jag har synd, om jag säger: "Jag accepterar det som står här, att Han dog för synder", men jag tänker: "Jag är inte så dålig....."

Vad gör jag då? Jag accepterar bara att Han dog för andras synder. Men jag erkänner inte att jag har ondska i mig. Jag erkänner inte att det onda bor i mig.

Jag kan gå till kyrkan i 20 år utan att verkligen ha erkänt att han dog för MIN synd. Man måste se att det är något personligt. Det är min synd som dödade Honom.

För att kunna gå in genom DÖRREN måste jag komma till Jesu fötter med ett ångerfullt hjärta. Det var därför Jesus och apostlarna predikade: "Omvänd er och tro."

Vi brukar säga: "Det är genom tro på Jesus." Naturligtvis är det genom tro. Men tron på vad?

En del resonerar så här: "Jag tror på Jesus och jag går in genom dörren." Men tror på vad? Det är många som tror på Jesus Kristus. Men exakt vad är det jag tror? Att Han betalade för världens synd....men att jag inte är inräknad i "världen"??

Nej, denna inställning fungerar inte. MIN synd. MIN upproriskhet. MINA överträdelser. MIN ondska. Det var detta som förde Herren till korset.

MIN egoism ledde Honom till korset. MIN stolthet tog Honom till korset.

De band Honom, slog Honom och straffet var lagt på Honom för att jag skulle få äga frid idag. För att jag skulle kunna ta emot frid idag, så blev Han tvungen att bli pinad på korset. Han måste bli slagen.

Men om jag inte erkänner att jag har syndat - om jag tänker att jag är bra och inte har synd - då menar jag med andra ord att Han inte dog för mig.

Jag tänker då att Han dog för andra som har synd, eller hur?

Därför måste jag i första hand erkänna mitt tillstånd inför Gud. Här behöver den helige Ande komma med en uppenbarelse till oss.

För det är omöjligt att gå in i Guds rike om det bara når förståndet.

Jag accepterar då läror, jag accepterar olika föreställningar och idéer.

Men om jag i mitt hjärta fortsätter att tänka att jag är den bästa i världen, då borde ju Gud ha valt mig till att korsfästas i stället!

Men Herren Jesus Kristus var den enda syndfria och Han betalade priset på korset för mina synder - och jag vill att var och en ska förstå detta.

Jag vill att vi var och en kan säga och förstå: "Herren dog på korset, Han blev slagen på grund av mina överträdelser, på grund av min stolthet. På grund av min synd blev han korsfäst."

När Herren gör ett mirakel och helar mig och jag på grund av detta helande kommer till Herren - och det är helandet som gör att jag går in genom dörren, och inte erkännandet av min synd - då är jag inte iklädd Kristus.

Detta eftersom Kristus dog för synderna, för överträdelserna och för att det är just detta som ger mig ingång till riket.

Om jag vill gå in i riket tacksam för att Herren helat mig - och enbart på grund av att Han helat mig - och jag tänker: "Jag ska följa Honom, för Han helade mig", vari finns då Herrens utgjutna blod? Var har jag lämnat min synd?

Kanske är det på grund av den här inställningen som mitt liv inte förändras och jag fortsätter att vara i samma tillstånd som innan helandemiraklet som jag fick vara med om.

Det som jag då gjort är att jag erkänt att det finns en Gud som gör mirakel. Men jag har inte erkänt att Han dog på korset för min synd. För min synd, för mina överträdelser.

Det här står i Lukas kapitel 14 från vers 15:

"En av gästerna som hörde detta sade till honom: "Salig är den som får bli bordsgäst i Guds rike."

Jesus sade till honom: "En man ville ordna en festmåltid och bjöd många gäster.

När tiden för festen var inne, skickade han ut sin tjänare för att säga till de inbjudna: Kom, nu är allt färdigt.

Men de började alla ursäkta sig. Den förste sade till honom: Jag har köpt en åker och måste gå ut och se på den. Jag hoppas du ursäktar.

En annan sade: Jag har köpt fem par oxar och är på väg att se vad de duger till. Jag hoppas du ursäktar.

Ännu en annan sade: Jag har gift mig, och därför kan jag inte komma.

Tjänaren kom tillbaka och berättade detta för sin herre. Då blev denne vred och sade till sin tjänare: Gå genast ut på gator och gränder i staden, och för hit fattiga och krymplingar, blinda och lama.

Tjänaren sade: Herre, vad du befallde har jag gjort, men här finns ännu plats.

Då sade herren till sin tjänare: Gå ut på vägar och stigar och uppmana enträget människor att komma in, så att mitt hus blir fullt.

Ty jag säger er att ingen av de män som var bjudna skall smaka min måltid." Luk 14:15-24

Vi ser att Herren gör en jämförelse. Han bjuder in, och bjuder in - och ursäkterna Han får är många. En svarar att han nyss gift sig. Människorna hade olika ursäkter. Idag kan det handla om andra ursäkter vi använder när vi inbjuds till att tjäna Herren och komma till festmåltiden.

Det kommer att bli en stor festmåltid i himlen, och jag hoppas att ingen av oss här kommer att ursäkta sig för att inte komma.

Guds ord säger att Gud kommer att bjuda och bjuda. Vi fick Guds tilltal flera gånger då vi manades att komma till Gud, innan vi slutligen böjde oss vid Hans fötter. Vi ursäktade oss och ursäktade oss.

Men om ögonblicket kom då vi erkände inför Gud att vi syndat mot Honom, om våra hjärtan ödmjukade sig inför Honom, säger Guds Ord att Han betalade priset för våra synder och överträdelser.

Och det är just här som dörren öppnar sig så att vi kan gå in i Guds rike.

Och när vi väl är i Guds rike, så får vi njuta av det gröna betet som Herren har. Och vi kan gå in och gå ut som vi läste i början. Vi kommer att möta andra som har behov och vi kan berätta för dem vad Herren har gjort.

Men vad har Herren gjort? Varför har Han gjort det? För våra synder

och överträdelser. Jag tror vi brister i detta att förklara för människor vad Herren verkligen gjorde. Du kan bjuda någon att komma till Herren och säga att denna personens problem kommer att upphöra. Och du tar dem med dig. Men detta är inte hela sanningen. Herren dog för våra överträdelser, för MIN synd, för att jag på grund av det ska kunna gå in i himmelriket.

Herren gjorde det på grund av kärlek till mänskligheten. Han kom och Han gav sitt liv – som ett offer för våra synder. Han kom för att lösa vårt problem med relationen med Gud. Han kom för att lösa vårt problem med att vi var på väg mot döden. Detta kom Han för att göra!

Han använde sig av många tecken och under – för Han är Gud. Låt dina ögon öppnas genom underverken - men var medveten om att Herren gör undren för att kalla på din uppmärksamhet och säga: "Jag dog för din synd. Jag dog för dina överträdelser." På grund av detta blev Han korsfäst. Och det är då dörren öppnas för att vi ska kunna gå in klädda i vita kläder.

För i det ögonblick då du går in genom denna dörr och samtidigt erkänner vad Han uträttat på korset, då börjar Kristi blod tvätta dig ren och du blir då vitare än snö, för Jesaja 1:18 säger:

"Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger HERREN. Om era synder än är blodröda, skall de bli snövita, om de än är röda som scharlakan, skall de bli vita som ull."

När du går in genom dörren på detta sätt, blir du renad i Jesu blod. Du börjar njuta av att vara i Guds rike och ser på saker på ett helt annat sätt.

Men om du inte erkänner att du har synd, säg mig, varför offrades då Jesus? Då fanns det inget behov, om det inte fanns synd i oss.

Men Han blev genomborrad för vår synd, våra överträdelser, vår ondska.

När du går in i Guds rike på detta sätt börjar Jesu blod rena dig och du blir klädd i bröllopskläder för Lammets bröllopsfest. Det är detta som gör skillnad. Så kan du gå ut ta med dig någon och säga: "Detta gjorde Kristus för dig, kom!", och så kan någon mer gå in i detta rike på grund av Guds nåd.

I Matteus 22:1-14 står det:

"Jesus talade än en gång till dem i liknelser:

De inbjudna hade fullt upp med sitt eget. Ordet säger att Herren kom till sitt eget, men de egna tog inte emot Honom. Men det står också om den här bröllopsfesten att alla var där och att det fanns en man som inte var klädd i bröllopskläder. Varför var han inte klädd i bröllopskläder tror ni? Han hade gått in, av någon anledning – men utan att vara i det tillstånd som krävdes för att kunna gå in genom dörren.

Det handlar om att tro på vad Herren har gjort och att Han gjorde det för MIG. Det är något som var och en av oss personligen måste inse. Det handlar om ditt liv inför Gud, din person inför Gud. Gud gör inbjudningar, men var och en har själv ansvaret att ta på sig kläderna som Herren ger för att kunna gå in och vara med på bröllopsfesten.

Apostlagärningarna kapitel 2 handlar om den helige Ande och hur de som var samlade där väntade på Guds löfte. Hur många av oss väntar på Herrens ankomst? Herrens ankomst är nära och församlingen behöver vara förberedd som en brud, som en trogen fästmö.

"När pingstdagen hade kommit var de alla samlade.

Här börjar berättelsen om hur den helige Ande utgöts. Och de gick ut och predikade och några sa då att de var berusade av vin.
Men då reste sig Petrus upp och sa följande bland annat – vi läser från vers 16:

"Nej, det är detta som är sagt genom profeten Joel:

När Petrus hade talat om de här sakerna, står det från vers 37 att detta inträffade:

"När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: "Bröder, vad skall vi göra?"

Våra hjärtans tillstånd har att göra med att vi erkänner vad Jesus gjorde på korset. Det är det som tillåter oss att vara i Guds rike. Jag vet att många har gjort denna trosbekännelse. Men innan vi gjorde denna trosbekännelse trodde vi i våra hjärtan, eller hur? Den helige Ande var tvungen att röra vid våra liv, göra oss medvetna om vårt tillstånd inför Gud. Och utifrån den punkten omvände vi oss till Gud.

Det var då som Kristi blod började utföra sitt verk i våra liv.

Men så länge detta inte har skett i våra liv och den helige Ande inte har fått överbevisa oss om synd, kan vi inte gå in i Guds rike.

Det är på grund av tro vi kan gå in, javisst - men det är genom tro på vad Han har uträttat på korset för våra synders skull, för våra överträdelsers skull.

Det är tid för oss som gått in genom denna dörr att vi går ut och tar med oss andra till Guds rike och säger åt dem att tiden är kort. Att det är nödvändigt att gå in, att vara på den här platsen med Herren.

Om du har tagit emot den helige Ande har du Guds närvaro i ditt liv för att kunna föra andra in i samma gudsnärvaro.

Herren har gett oss auktoritet som församling, som delar i Hans kropp, för att vi ska kunna förkunna Hans Ord.

Min önskan idag är att vi i första hand ska kunna förstå att om någon inte erkänner sitt tillstånd inför Gud, att man begått överträdelser mot Gud, att man varit en syndare inför Gud, så kan man inte komma in i Guds rike.

Be gärna för dem som är sjuka och har olika behov, men försumma inte att säga åt dem varför vi gör detta. Försumma inte att säga åt människor att detta kan vi göra för att Jesus Kristus betalade för våra synder, och att det är på grund av detta vi kan ta emot helande och evigt liv.

Vi ska gå till Jesaja igen. Det står i kapitel 53: "Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad.

Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade."

Vi tittar närmare på verserna där det står att Han bar våra sjukdomar och tog på sig våra smärtor och att "Han var genomborrad för våra överträdelsers skull".

- Om han blev genomborrad, så var det för våra överträdelsers skull.

- Om de slog honom, så var det för våra missgärningars och synders skull.

- För att vi skulle få frid, blev straffet lagt på Honom.

- Och det var i de sår som de tillfogade Honom som vi fick vårt helande.

Jag vet inte om du ser detta att Han blev slagen för våra synder och överträdelser. Han blev sargad, och anledningen var synden och överträdelserna. Detta var anledningen till att de straffade Honom och dödade Honom. Genom Hans sår blev vi helade, på grund av dem så tog Han smärtorna från oss. Men priset som Han betalade var på grund av överträdelserna. Det var betalningen för vår synd. Och genom Hans sår är vi helade.

Jag tänker följa Honom. På grund av vad som skedde på korset vill jag följa Honom. Herre, jag vill falla ner för dina fötter och säga: "Tack Herre, du förtjänade inte att vara på detta kors. Den som förtjänade det var jag. Men du betalade priset för mig. Du gav ditt liv för mig. Och idag vill jag leva för dig."

På grund av detta kan jag gå in i Guds rike och njuta av betesmarkerna.

Låt oss inte glömma dagen då vi kommer att vara med Honom för evigt. Anledningen till att vi kan vara med Honom i evighet är för att Han betalade för våra överträdelser och synder. Rättfärdig led Han för orättfärdiga, säger Ordet.

Vi ska nu prisa och ära Herren.