Teknologin med RFID (Radio Frekvens IDentifiering)
har funnits i flera decennier, men det stora genombrottet har inte kommit
förrän nu på senare tid. Trots att man talar om en RFID-revolution och
tekniken redan används i många sammanhang - vi stöter på det i vår
vardag i butikslarmen, passerkorten, m.m. - är den okänd för
många.
Kortfattat är RFID-minichipet en liten radiosändare med antenn som
sänder information till en avläsare (scanner). Man kan jämföra RFID med streckkoder, det fungerar på liknande sätt -
skillnaden är att det är radiovågor som bär informationen, märkningen
behöver inte vara synlig och chipet kan avläsas på avstånd.
RFID-chippen kan monteras in i nästan vad
som helst. Storleken på chipen varierar - från ett "riskorn"
på några millimeter till tiotals centimeter långa. Vissa
RFID-chip är tunna nog för att gjutas in i papper.
Läsaren som läser av chipet är kopplad till ett datasystem där
mängder av information kan lagras. Läsaren kan vara dold och kan monteras in i en vägg, i
en traktor, i en mobiltelefon eller annan mobil utrustning, etc.
Läsavståndet varierar, det beror på om det är ett aktivt eller
passivt* RFID-system som används.
RFID finns snart överallt omkring
dig
Idag kan RFID-chip köpas för under en krona styck.
RFID-tekniken används idag på större företag, i hamnar och på
flygplatser för varumärkning, för att identifiera lastpallar, spåra
containers, för stöldskyddsmärkning (stöldlarm i klädbutiker och
stöldsäkra bilnycklar t.ex.) passerkort, passagesystem för
campingplatser, märkning av sedlar, identifiering av djur (miljontals
husdjur har implanterade chip), i sjukvården,
för tid- och temperaturmätning, automatisk identifiering av böcker på
bibliotek, olika betalningssystem m.m.
RFID-industrin är idag en
mångmiljardbransch.
Vi kommer förmodligen att stöta på tekniken mer och mer främst inom
handeln, i identitetshandlingar av olika slag, för att kunna resa, köpa,
få tillgång till vissa platser på vår arbetsplats, kunna använda
vissa instrument, verktyg eller fordon på vår arbetsplats, m.m.
USA, England och
Tyskland har kommit längst
Amerikanska pass är från oktober 2006 försedda med ett RFID-chip. I USA
ligger man långt framme med att använda RFID och i flera länder arbetar
man nu intensivt med att ersätta den nuvarande streckkoden (EAN-koden)
på varor i butiker med den nya RFID-chipen.
Världens största detaljhandelsföretag –Wal-Mart, – kräver att alla
deras underleverantörer skall ha alla varor märkta med RFID-chip senast
i januari 2006. Flera andra ledande detaljistkedjor kräver att alla
kartonger som levereras skall vara RFID-försedda.
Man har fått fram en
global standard på den så kallade passiva* RFID-tekniken vilket innebär
att RFID-etiketter kommer att kunna användas i hela världen.
I Europa har Tyskland och England kommit längst i att testa RFID inom
handeln.
I Sverige tar mängder av
branscher till sig RFID-tekniken i allt snabbare takt eftersom tekniken
bl.a. möjliggör lagring av en stor mängd information om en vara.
Företagen räknar med stora besparingar i distributionskedjan. Det blir
enklare att hålla koll på var en viss vara befinner sig vid en given
tidpunkt, det möjliggör snabbare
distribution av varor, det blir lättare att hålla rätt temperatur i
kyl- och frysdiskarna, att ta betalt, att läsa av en hel last,
exempelvis kan en hel kundvagn med varor läsas av direkt, m.m.
I Japan blir elektroniskt
märkta skolbarn (bl.a. skolväskorna är märkta med chip) allt
vanligare. På en skola har man exempelvis ordnat så att föräldrarna
automatiskt får ett meddelande till sina mobiltelefoner när deras barn
passerat läsapparaterna i skolan.
Märkning av människor med RFID
Det finns idag olika teknologier för märkning av människor. Ett
företag som förespråkar märkning av människor är det amerikanska
företaget Applied Digital Solutions som har tagit fram ett litet
riskornsstort RFID-chip - som de kallar Veri-chip - som implanteras under
huden på människor. Ingreppet sker med lokalbedövning och tar mindre
än 20 minuter. Chippet överför information så som personuppgifter, sjukjournal etc. Det implanterade chipet kan även
användas för elektroniska betalningar.
Över 1000 människor har
chippats. Mexikanska polismyndigheter har injicerat fler än 160
medarbetare med chipet. Militär och regeringstjänstemän står på tur.
Verichips har sålts i bl.a. Ryssland, Schweiz, Venezuela och Colombia.
I USA har man i oktober år 2004 gett klartecken för användning av
Verichip i säkerhetsföretag, i finansbranschen och amerikanska FDA (Food
and Drug Administration, USA:s motsvarighet till Livsmedelsverket och
Läkemedelsverket) -har gett sitt medgivande till att börja operera in mikrochipen
i